Nytt nummer, ny krönika.
Krönikan i det nya numret (som är på väg ut till prenumeranterna just nu) handlar om klädkoder till vardags. Såvida jobbet inte kräver en viss arbetsklädsel eller uniform, borde väl fantasin få råda. Eller kanske inte?
När min mamma anställdes på IKEA 1962 fick den kvinnliga personalen inte bära byxor. Med tiden lättades regeln upp: byxor gick bra – om tjejerna bar en tunika över. Det må låta som stenåldern, men det var inte alls länge sedan en bank i Schweiz publicerade en handbok för sina anställda med förhållningsregler i. Kvinnorna måste ha kavajen knäppt, inte bära pråliga smycken eller äta vitlök på lunchen. Tatueringar och piercingar behöver vi inte ens nämna.
Min välklädda mamma (och jag själv) 1966.
Skjorta, väst och jeans – vanligaste jobbkombinationen för min del. Och några pråliga accessoarer så klart …
Jag vill gärna veta vad ni tycker, både om klädkoder och om mode på jobbet. I Femina nr 10 har vi en mängd reportage med vettiga klädval för arbetet. Ska vi ha det oftare? Vilken sorts plagg vill ni se? Berätta här eller mejla mig, [email protected]
Gud tänk att inte få använda byxor?! Jag hade blivit galen. Men att ha klädkoder kanske är bra. Kan vara svårt ibland att veta vad jag ska ha på mig. Hade det funnit några riktlinjer hade det nog underlättat. Jag tycker om vettiga kläder och inte konstiga modejobb jag inte förstår. Mvh Sara (tack för en bra tidning)
Reportage om kläder för oss som slutat jobba men ändå vill ha stil. Besök hos vänner. Promenad med hunden. Studiecirkel. Bio. Teater.Lunch på stan med vänner. Shoppingrunda. Hämta barnbarn på dagis. osv
Älskar Din mammas frisyr med de framåtböjda krokarna!!! Och, trekvartsärmarna på kappan!
… men vad är det som Du har runt halsen – är det en telefonsladd …?
/Svante 😉
Ha, ha – ja, det kan man ju verkligen fråga sig, Svante! Men jag tror att det är en tjusig bandkantning av något slag. Troligen är det pappa som har sytt både min och mammas outfit. Han använde bland annat gamla gardiner som syddes om till klänningar och möbelkretong förvandlades till matchande kappor till mig och mamma. Tänk, den sortens återvinning finns ju knappt längre.
Kram
Ullis
Hej Lilian,
Tack snälla du för bra tips! Du har helt rätt, den sortens plagg är ofta de svåraste att hitta!
Vi skriver upp på vår ”att göra”-lista.
Många hälsningar
Ulrika
Tack själv Sara, för din kommentar! Jag säger precis som du – jag vet inte riktigt vad jag skulle göra om det inte var tillåtet att bära byxor/jeans på jobbet. (-:
Och visst vill man se vettiga kläder i reportagen. Vi brukar säga att plaggen som vi visar i våra reportage måste fungera utanför fotostudion! Det får inte vara för galet eller för dyrt, helt enkelt.
Många hälsningar,
Ulrika